Innan du börjar

En likviditetsbudget svarar på en fråga: hur mycket pengar finns det på företagets konto i slutet av varje månad det kommande året? Svaret visar vilken månad saldot blir som lägst, och det i så god tid att du hinner göra något åt det.

Tolv månader, en kolumn per månad

Gör budgeten för tolv månader framåt, med en kolumn för varje månad. Kortare än ett år räcker sällan, eftersom de månader som brukar vara svårast, ofta augusti och februari, annars kan hamna utanför.

Börja från saldot på banken

Budgeten börjar från det som faktiskt finns på företagets bankkonto den dag du gör den, inte från resultatet i bokföringen. Har företaget flera konton, lägg ihop dem som kan användas till betalningar.

Gör du budgeten mitt i en månad blir den första kolumnen resten av den månaden. Ta bara med det som återstår att få in och betala: det som redan har hänt syns i saldot.

Pengar, inte intäkter och kostnader

Det här är det som skiljer en likviditetsbudget från en resultatbudget: varje belopp läggs i den månad pengarna kommer in på eller lämnar kontot, inklusive moms. En faktura du skickar i mars och som betalas i april hör till april. Lönen för mars lämnar kontot dels den 25 mars, dels i april när skatten och arbetsgivaravgifterna betalas.

Därför kommer också sådant med som aldrig syns i resultatet: amorteringar, nya lån, inköp av inventarier och det du tar ut ur företaget. Avskrivningar, däremot, är en kostnad som aldrig betalas från kontot, och de hör inte hemma här.

Tre rader bär hela budgeten

Under varje månad finns inbetalningar, utbetalningar och saldot. Saldot i slutet av månaden är saldot i början, plus det som kommer in, minus det som går ut. Det blir nästa månads ingående saldo.

Exempelföretaget är ett litet konsultföretag med två anställda. Det gör sin budget den 1 januari, med 150 000 kronor på kontot, så den första kolumnen är hela januari. I resten av guiden fyller vi i de två mittersta raderna, en post i taget.